Jul Tävling!

Den som gissar vad det är för berg på bilden vinner ett par special designade Frozen Turf knäskydd. Knäskydden är ett samarbete mellan G3 och frozenturf (tm) och kommer att finnas till försäljning i begränsad upplaga under en kort period och priset beräknas vara ungefär 800kr men kan bli både högre och lägre beroende på efterfrågan och ev valuta förändringar. Vi har jobbat med utvecklingen under ett par år och äntligen beslutat att det inte räknas som dålig stil att använda dessa i mossan trots att man sänker skräckgraden på vissa leder. Jag törs nog ödmjukt sticka ut hakan och säga att dessa stighudsknäskydd kommer att revolutionera gräsklättringen på samma sätt som ebs och friends gjorde med klippklättringen.
Årets julklapp!.

Den som knäcker denna nöten blir lycklig vinnare till.

Frozen Turf (tm)

Med den nationella gräsklätter träffen i antågande så åker vi på promo turne till Cairngorms  veckan innan, så räkna med att se en del Skottar med knäskydd i vinter.

Witness my fitness.

Starkast i Dalarna.

Blir tvungen efter alla påtryckningar att mycket ödmjukt berätta hela sanningen om helgens boulderbattle.
I egenskap av helgens arrangör, domare och tävlingsledare så stod jag till sist som segrare i Dkks boulderbattle.

Knappast någon tillfällighet att gräsklättrare vunnit dom två senaste bouldertävlingarna i Dalarna
Med dom unika träningsmöjligheterna som vi har så pushar vi gränserna för vad som är möjligt i den vertikala gröna världen.

Det blev ochså en del dry tooling där det battlades främst mellan Mr Hot och Den snygge, men kvällens överaskning stod nog Erik för när han toppade ut first try. Det senast inom klätterträning kan summeras så här: vill du bli bra att bouldra så klättra gräs. Vill du bli bra på dry tooling så klättra sport. Skulle bli mycket förvånad om vi inte ser Erik med yxorna i vinter. Sist men inte minst så hade jag en jävla tur att Ted är halv skadad och höll lavinkurs.

Mr hot stark men orutinerad som klättrar sig trött på uppvärmningen. (Sardinien syndromet)

Den snygga biter i.

Gräs tooling.

Nytur i helgen.

Var på berget och inventerade leder för den nya föraren i helgen.
Vi sprang förbi secret garden och såg två otroligt blöta och mossiga sprickor som vi inte sett för.
Jag behöver bara titta på Kasper för att första att vi måste åka och hämta yxorna.
En liten stund senare står vi vid insteget redo att börja. Konstaterar snabbt att en sommarbestigning är mer värd än en vinterbestigning i dessa förhållanden. Jag har tagit sikte på den vänstra sprickan då säkringsmöjligheterna ser relativt goda ut. Efter 2 meter så floppar jag och tar mitt första fall och försvinner nedanför Kasper på standen. Fan pået igen! klättrar introsvaet och börjar slita och dra mej uppför sprickan.
Helt plötsligt utan förvarning så kan jag inte röra mig uppför och måste baila pga skräck, detta trots att leden inte har högre skräckgrad än 6 ens på sommaren.
Tittar på Kasper när han dansar uppför ännu en fin FA på berget. Du drog nog nit lotten säger han när jag får en chans på höger sprickan. Den ser inte inbjudande ut, inte alls faktist. Bestämmer att jag hellre dör än bailar och skräckslagen når jag standen i triumf. En led värd att dö för.

Blir tvungen att toppa för fotots skull. Vilka färger! (obs foto montage)

Höstträff på Predik.

Äntligen blev höstträffen av på Predik. Vädergudarna var med oss och det blev lika bra som vi hoppats på.
Reglerna var enkla, inga frikisar ingen krita och försök på nyturer ska klättras ground upp med minimal rensning. När vi anlände parkeringen så blev vi storm förtjusta alla var samlade. Med nöd och näppe tryckte vi in bilen på parkeringen och skyndade oss till klippan. Planen var klar, nu skall det klättras nytur.
Eftersom  alla givna linjer redan var tagna så fick vi börja klättra lite gamla klassiker.

Kasper klättrar det här är rock.

När vi äntligen fick chansen på chefslinjen så var vi mer än taggade.

Men än en gång gick vi på pumpen. Mossan var slemmigare än vanligt i regnet. Att Christofer lovade att alla träd håller att falla i även om dom är döda, gav oss inte mod att göra slemsvaet. Vi kan i alla fall nöja oss med att vi klättrar på våra vilkor. Hellre baila än att bulta.

Bultningen på Hyk.

Äntligen är bultarna borta.

Ett gäng Dalaklättrare har tagit mycket illa vid sig av bultningen på Zaphod vilket kan betraktas som ett brott mot klättringens själ i Dalarna. Därför har dom utfäst en belöning på 2000kr till den som kan lämmna uppgifter så att den skyldige kan ställas inför bödlarna på det alpina dala tinget i december. Har ni uppgifter att lämna så skicka ett mail så kan jag vidare befodra det till dom arga alpinisterna.

Skagastølstind.

Alpine Dkk.

Fan vilket driv vi har i Dkk nu. Den fule är mer på g än på många år med resor 2ggr i månaden till Norge. Lasse är i Himalaya på hemligt projekt.

Molde sektionen har precis öppnat. Det finns ingenstans jag hellre vill vara än i Dalarna med alla missanpassade alpinister.

Efter bailingen i Chamonix så drog vi till Jotunheimen för en attacksväng på Skagastølstinds traversen. Planen såg ut ungefär så här:

Alpinstart på fredag morgon, då  Jag och den fule och den snygge åkte från Dalarna med målet att komma ner på lördag kväll, så att vi kunde vara hemma till söndagsmiddagen. Men som vanligt blev det ju inte som vi tänkt oss.

Rackning på går. Storen i bakgrunden.

Anmarscen gick över förväntan och vi var vid tindeklubbs hyttan på lite över timmen. Sen hade vi bara en liten backe kvar innan vi kunde börja klättra. Men som alltid, så hade vi överskattat den lilla backen och i kombination med stora säckar och skitsnö så tog dom 1200 höjdmetrarna 3,5 timme trots att alpinefurer kotake slet på bra i täten.

Christoffer i början av snön.

Dom flesta höjdmetrarna avklarade.

När vi väl var uppe på Nordreskagastølstind så började vi känna av en lång dag. Men vi började att gå mot midtre med planen att komma upp på midtre innan mörkret. Helt plötsligt utan förvarning så började det bli mörkt och vi var nu nödgade att ta ett beslut snabbt. Klättra upp på midtre i mörkret eller en lockande natt med den snygge och den fule i tältet. Lätt beslut!.

.

Hotell bibler för 3. Toddtex rockar.

Vi hittade en bra hylla på kammen och Christoffer fick en bra första bivack, Man vill ju inte skrämma upp dom unga och lovande.

Soluppgång och vi var i gång. Burning up-bleaching out too close to the sun.

Som vanligt har tiden en tendens att rinna i väg på morgonen men när vi väl kom upp ur sovpåsarna ätit och fixat firningen ner i skaret så hade timmarna tickat på. Jag anmälde mig frivilligt till första replängd då jag anade Oxbergskvalite.

Jag i skaret.

Jag gnällandes över snökvalite och säkringsmöjligheter.

Väl uppe så började jag ta hem dom andra. Och när alla vi var på stand så förstod vi att detta kan ta tid.

Men efter en liten överläggning så beslutade vi oss att fortsätta och Kasper tog över the sharp end.

Kasper började grymta att det går nog bra men även detta kan ta lite tid. Det var nog då vi bestämde oss för att baila. Det var ingen som var inställd på suffer fest på storen i mörkret.

Bailning på går.

Ingen vet riktigt varför man bailar ibland gör man bara det. Detta var en sådan gång, Vi hade igentligen ingen anledning då vi hade bra med mat och gas och vinterutstyr.

A not so broken warrior heading home.

Men med New model Army s nya platta i bilen så fixade vi även hemresan. Det enda jag kan säga efter denna turen är: Lika säkert som Justin inte är slut så kommer vi tillbaka.

Back in Cham.

Vintern är Här.

Sitter i ett soligt Italien med familjen och längtar till vintern, men oj vad mycket vinter det blev.
Efter en vecka i Finale utan att klättra en meter så började prognosen i Cham se lovande ut, regn regn och lite mera regn. Fan vad bra inte en jävel på berget. Stack en dag tidigare från finale för att få en fin dag i bergen med familjen innan det dåliga vädret slog till. Efter lite övertalning och några små lögner lyckades jag övertala Sussi att en snart 5årig dotter utan problem kan gå 1300 höjdmeter nerför.

Fortfarande en glad del av familjen med Dru i bakgrunden.

Efter familje utflykten så drog jag en snabbis till guide kontoret för att kolla förhållandena. Klättra nu! dom fattade inte riktigt vad jag menade då det kommit 50 cm snö senaste dygnet. Jag fattde inte heller vad dom menade, alla kan ju klättra i fin väder. På väg ut från kontoret så sprang jag på en gammal bekanting som bjöd in mig att hjälpa till och spåra för några bashoppare som skulle hoppa någonstans runt plan.

Med bara 2 dagar i bergen så var det inte aktuellt, speciellt när jag hörde att den fule den snygge och den gammle hade lyckats i Norge. Äntligen så kom Boulder Bosse och vi försökte ta första liften upp till midi.

Men liften ville inte riktigt gå. Den kanske går i dag vi får, se kom tillbaka om några timmar. Va fan vi gick och tog en kaffe och väntade och väntade. Tillslut så körde dom upp oss och 5 andra klappträn.

När vi kom upp i total whiteout så försvan plan a,b,c,d,e, så vad fan skulle vi göra. Det får bli plan traversen den kan man ju inte gå fel på. Det gick ju ganska bra nerför kammen mot plan som var i ett bedrövligt skick.

Vi knöt in oss och började pulsa, fan vad svårt det ät att navigera när man bara ser 3meter så vi höll på att ramla ut på midi s nordvägg. Jag korrigerade kursen lite och kände inte igen mig alls. Efter 20 minuter så lättade det lite och vi var helt ur kurs. Blev tvungen att plocka fram kompassen och efter ett tag så var vi på rätt väg.

Boulder Bosse någonstans på Berget.

Då det började bli bedrövligt väder och Bosse började känna av höjden så fick vi ta det tunga men smarta beslutet att vända, då hände det! jag drog av blixtlåstet på min Haglöfs Anorak. Vad fan i helvete jag har ju bara använt fanskapet max 10ggr, haglöfs är slut ni ska få betala dyrt för det här.

Vad fan Anna en rookie hade kunnat dö för något sånt här.

På väg tillbaka till liften började jag fundera på en hämd mot haglöfs. Jag ska fan gå till deras affär i byn och elda upp skiten i butiken, sånt här håller inte om man håller på med the cutting edge alpinism.

När vi började närma oss midi så började vädret bli riktigt dåligt och våra spår var nästan borta när jag började ta oss upp för kammen så var det jävla galet att något så lätt kan vara så jävla svårt. Det hade kommit 40 cm lössnö på kammen så jag fick skotta oss uppför. När det började bli brantare så fick jag rida på kammen men en yxa i varje hand. Då ville den jävla Bosse ta ett foto. Aldrig att jag ska bli så förnedrad. Det är alpinism och inget broke back mountain vi sysslar med.

Dag två slutade ochså i katastrof men det är en annan historia.

Kolla detta.

Jävligt roligt, men lämnar en bitter eftersmak. Detta utsätts ni för dagligen.
Rädda våra klippor.http://www.youtube.com/watch?v=xA_rOS3U15I

Unikt klättergym.

Det börjar bli klart.

Till hösten slår Sveriges första vinterklättergym upp portarna. Sverige dräller ju inte direkt av bra träningsmöjligheter då det är +grader ute, har precis installerat ett kylaggregat så att mosskorgarna håller sig frysta även vid plusgrader. Det kommer att monteras stockar att hoka på och jag väntar på en laddning av iceholdz från England.

Taket börjar bli klart 58 grader, samma lutning som gröna taket på Oxberget.

Gymmet kommer att vara öppet när det är dåliga förhållanden ute. Hade tänkt ta in ca 5 medlemmar i gymmet så maila ditt vinter cv så får vi se om hen kan få vara med. En spännande nyhet som jag jobbar med nu är frysta mosskorgar som verkligen simulerar mossklättring. Exprimenterade länge med fuktig mossa i gladpack som jag frös men det ramlade bara sönder. Nu har jag mossan i korgar av stålnät som sprayas med vatten och fryses in. Jag återkommer med mera info när allt är klart.

Båthusberget.

Dalarnas närmaste fjäll.

Drog till fjälls i dag med Kasper och Catrin, hade fått nys om att dom skulle plocka hjortron. bjöd in mig själv och ändrade om planerna lite. Jag och Kasper klättrar och Katrin plockar bär. En lysande ide tycker jag, och den kloka Catrin insåg nog att Kasper behövde en chap tur i fjällen för familjelyckans skull.  Båthusberget har varit flitigt besökt av Dkk på vintern. På sommaren är det nog inte klättrat möjligtvis Ted kan ha varit så dum. Vi klättrade en nytur på 3 replängder och berget fick sin 6e led vad vi vet.

Vår led följer den skrotiga ryggen på mitten av fotot och sen traverserar vi på hyllan en kort bit och klättrar den kompakta väggen med dragning åt vänster en replängd 55 meter. Och ytterligare en replängd med dragning åt höger 50m. Graden på leden borde vara någon stans runt skogs grad 3 på första repan.

Fjällgrad 5+ andra repan och 5 tredje repan.

Båthusbergs gurun kasper på 2a repan.

Jag på 3e repan.

Vi hade en bra dag på fjället och fick lite rekat inför vintern. Det var bättre kvalitet än förväntat, påminner fläckvis lite om hyk. Definitivt värt ett återbesök på vintern för lite Oxbergs träning.

Snøhetta

Snøhetta traversen.

Lätt panikslagen för att semestern börjar ta slut så, jag ringer runt och kollar om någon är på för en chap tur i Norge.

Return of mr Hot.

Dom flesta är ute på sitt i semestertider men mr Hot nappar på mitt förslag. Max 30 timmar från hemmet.

Förstående fru som jag har och med mister Hot i andra repändan så kan det inte bli några problem att hinna.

Mr Hot.

Blir upp hämtad på lördagen em av Hot och bilfärden går bara fint.

Väl framme i Hjerkinn så blåser det som bara fan. Självförtroendet på topp då vi aldrig bailat, Hot och jag på tur. Tar första bussen till Snöheim och beskådar vandrarna  med mycket nöje.

Som vanligt så lägger Hot i överväxeln då det finns folk framför oss på väg till fjället. Då vi närmar oss toppen så börjar det bli kraftiga vindar, men vi har en snabb familj i adi-dassler byxor efter oss. Då vi vägrar att ta stryk av några jävlar med adidasbyxor så får vindjackan stanna i ryggsäcken. Lätt avkylda på toppen så möter vi några norska klättrare som är på väg att baila pga vinden. Rustade för vinter fjället som dom är så tänker man så klart jävla färskingar. Väl uppe på fjället har vi hängt av adidasbyxorna, men det blåser som bara fan.

Vi har svårt att hålla balansen på toppen då det friskar i rejält. Tankarna börjar komma, baila Jag och Hot på jävla snöhetta traversen, fan det är ju inte ens riktig klättring och på sommaren.

Vi tar oss i kragen och klär på oss det lilla som vi har med oss. Fan vi måste i alla fall börja. Då vi kan röra oss snabbt så börjar vi få upp värmen så baila, aldrig inte ett alternativ.

Mr Hot plockar fram repet för att fira.

Efter några timmar börja sikten komma och vinden lägga sig. Fjället är fast och fint och vi klyver i god hastighet. Vid första cruxet så letar vi upp den enda våta och lösa ränna som vi ser. Fin klättring kan man ju ägna sig åt på Oxberget. Vid andra cruxet så är det Hots tur att visa vad 180 grams skorna duger till.

Det går långsammare än vad det brukar för Hot. Jag tänker vad fan ska du hålla på med den där kajak skiten för. Riktiga män är på fjället. Jag skriker att jag vill leda och det får fart på Hot. 2 minuter senare är han uppe.

Jag på toppen, kolla mina nya stygn ovanför ögat, blev grävlingsbiten kvällen innan resan.

Traversen.

Det tog oss sju timmar, utan stress ToR. Hade kunnat gått snabbare om vi inte gömt oss för vinden och såsat runt en del. Den snygge + crew gjorde det på 9 så han för nöja sig med att vara snyggare än oss.

Tournier Spur.

Sommarens Äventyr.

Efter förra årets bailande i Cham så var vi motiverade att klättra till topps.

Åkte denna gång som vanligt med Mika men vi bytte Joel mot Kasper.

Ett lyckat drag visade det sig. Måste poängtera att det inte var Joels fel förra året.

(joel stor och Stark)

                                          En vintrig Nordvägg på anmarschen.

Det visade sig ganska snart att pelaren var i bra skick, så det började ganska bra.

Efter några lätta mixade repor var det dags att plockade fram repet för att fira till rännan.

Väl i rännan så rasade det alldeles  för mycket för att lycko känslan skulle infinna sig.

En Kasper på speed tog oss ur den otrevliga situationen.

Efter några timmars klättring började vädret att försämras.

Med dåligt väder sjunker hastigheten, så vi tog det kloka beslutet att börja leta bivy hylla i tid.
Fan vad rutinerad man börjar bli (långsam). Efter två timmars choppande så hade vi en bra hylla.

Glada klappträn gör sig redo för en kall natt.

 Jag hade turen att hamna på den stora hyllan med Mika.

På natten drömde vi nog båda att det var Christoffer som låg bredvid oss, men Mika skulle aldrig erkänna det.

Nästa dag efter en ganska hård natt var vi motiverade att komma i gång.

Repläng 2 andra dagen var cruxet.

Några fina replängder i bra väder.

Tidig eftermiddag så toppade vi ut. Med tanke på det klena resultatet resten av veckan så fick vi nog vad vi letade efter.

Väl på hotellet gick det väl som det brukar.