Var på berget och inventerade leder för den nya föraren i helgen.
Vi sprang förbi secret garden och såg två otroligt blöta och mossiga sprickor som vi inte sett för.
Jag behöver bara titta på Kasper för att första att vi måste åka och hämta yxorna.
En liten stund senare står vi vid insteget redo att börja. Konstaterar snabbt att en sommarbestigning är mer värd än en vinterbestigning i dessa förhållanden. Jag har tagit sikte på den vänstra sprickan då säkringsmöjligheterna ser relativt goda ut. Efter 2 meter så floppar jag och tar mitt första fall och försvinner nedanför Kasper på standen. Fan pået igen! klättrar introsvaet och börjar slita och dra mej uppför sprickan.
Helt plötsligt utan förvarning så kan jag inte röra mig uppför och måste baila pga skräck, detta trots att leden inte har högre skräckgrad än 6 ens på sommaren.
Tittar på Kasper när han dansar uppför ännu en fin FA på berget. Du drog nog nit lotten säger han när jag får en chans på höger sprickan. Den ser inte inbjudande ut, inte alls faktist. Bestämmer att jag hellre dör än bailar och skräckslagen når jag standen i triumf. En led värd att dö för.
Blir tvungen att toppa för fotots skull. Vilka färger! (obs foto montage)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar